Costiera Amalfitana
Nu har jag äntligen redigerat klart bilderna från resan till Amalfi. Det var ju någon gång den här tiden förra året som vi bestämde oss för att boka en resa till Amalfikusten. Jag vet inte varför det just blev Amalfi men jag har alltid velat besöka Italien och det är absolut inget val jag ångrar. Amalfikusten ligger alltså på skenbenet av Italiens "stövel" för de som inte vet. Fritidsresor ellet TUI som det heter nuförtiden ordnar inga resor hit, så vi reste med Tjäreborg, just för att det är så bekvämt. Tycker det går smidigare att köpa paketresor i sådana här fall. Vi mellanlandade båda vägarna på flygplatsen i Franfurt, vilket jag faktiskt aldrig har gjort förrut, men det gick nog också för sig, fastän det blev att springa lite på hemvägen.
Vi valde att bo på ett hotell i Sorrento, som ligger på andra sidan av Positano och Amalfi och mittemot Capri. Man har ju nog bott på ett och annat hotell, men detta var nog ett av de bättre, allting flöt på som det skulle. Personalen var trevlig och hjälpsam, det var välstädat, god mat och en fantastisk utsikt. Så tummen upp för Grand Hotel Riviera i Sorrento.
Man hade alltså utsikt över Neapelbukten från hotellet. Flygplatsen låg i Neapel eller Napoli som det heter på Italienska, den kan man alltså se på andra sidan från Sorrento, dock inte på denna bild. Neapel är Italiens tredje största stad efter Rom och Milano, vilket jag inte hade en aning om. Capri ser ni lite av till vänster i bild.
Är man i Italien måste man ju såklart prova på Italiensk glass eller gelato som det heter. Dessa sålde man överallt men vissa var ju snyggare än andra, så jag var tvungen att googla fram de snyggaste gelatosarna i Sorrento ;) Men nu kommer jag inte längre ihåg vad stället hette.
Eftersom vi bodde på en klippa så fanns det ingen riktigt strand brevid, men från hotellet kunde man ta hissen genom berget ner till denna brygga, vilket också funkade fint. Själv är jag en människa som inte är så intresserad av sol och bad.
Så fanns det ju speglar som man kunde fotografera i också där nere ;)
När jag reser är det alltid mycket som står på fotograferingslistan så dagarna var rätt fullspäckade. Vår första utflykt gick till the number one must see på Amalfikusten, nämligen Positano. Det är detta ställe som man förknippar Amalfikusten med och det är oftast denna vy ovan som man ser på alla vykort från Amalfi. Det var ju lika vackert IRL som på bild, om inte ännu vackrare med alla husen på klippkanten, bergen som tornar upp sig bakom och alla båtar.
Vi tog bussen hit från Sorrento och det var väl cirka 15 kilometer långt och tog cirka en timme, så här ska man inte ha bråttomt. Men eftersom vägarna går längs med klippkanten och eftersom det är enfiligt på vissa ställen så tar det sin tid.
Vi vandrade från vägen till stranden och upp tillbaka och i vattnet var det hur många båtar som helst.
Vi spenderade mer eller mindre halva dagen här, strosade runt, fotograferade och drack svalkande drycker, innan vi tog bussen tillbaka till Sorrento på slingriga vägar med hjärtat i halsgropen i varje kurva.
För första gången hade vi halvpension och blev alltså serverade trerätters alla kvällar. Så det var viktigt att hinna hem i tid, så man inte missade middagen, haha :D Italienarna äter middag sent på kvällen, vilka jag tycker är ganska knäppt, vem vill gå och sova när man just ätit liksom? Men alla har vi olika seder och bruk. Det blev i alla fall många goda pastarätter och pizzor den här veckan. Jag är annars ganska skeptisk mot mat i södern, men i Italien kände jag faktiskt att jag kunde lita på allt, det är ju ett land som håller högre klass gentemot Grekland t.ex.
Rakt fram på bilden kan ni se vulkanen Vesuvius som senast hade utbrott år 1944. Vesuvius har också ödelagt flera städer och den ena är faktiskt bevarad och nu en turistattraktion.
Vi hade ju med en hurtig typ på resan som höll igång oss, så vi tog en och annan promenad i Sorrento om kvällarna och drack en och annan Limoncello. Åker man till Amalfikusten hör det till att man ska dricka Limoncello, vilket är en likör gjord på citron. Man dricker Limoncellon iskall och oftast efter avslutad måltid.
Sen så smög vi ju oss in på ett Italienskt bröllop också en kväll i Sorrento. Eller det var väl mer eller mindre öppet för allmänheten efter själva vigseln och det var mycket intressant att se.
Det spelar ju ingen roll vart än man åker så ser man alltid ett eller annat bröllopspar och Amalfikusten är inget undantag den heller.
Bröllopsbilen.
Sen försökte man njuta så mycket man kunde. Allt annat än Ytärmark slieton det här ;)
Rom och Amalfikusten ligger ju rätt nära varandra, så jag hade väl mer eller mindre en utflykt till Rom i tankarna redan när vi bokade resan. Som tur var fanns det en utflykt till Rom med i utflyktsutbudet från hotellet. När chansen är så nära så måste man ju helt klart ta den. Så en morgon åkte vi iväg till Rom i en minibuss med en brittisk guide.
Första stoppet var världens minsta stat, Vatikanstaten. Vi gick upp till St. Peterskyrkan, det är alltså här Påven håller mässa alla söndagar tror jag? Gillar man historia är Rom säkert värt ett besök, men själv är jag inte särskilt imponerad över sådant här. Guiden sa ungefär 500 gånger "You don´t make Rome in one day", men jag tyckte det räckte gott och väl för mig. Själva staden i sig är fin, men den enligt mig går den inte att jämföra med New York eller Paris t.ex.
Fortsätter man längre ner från St. Peterskyrkan så kommer man till Änglaborgen och där har man alltså utsikt över Vatikanstaten. Vi hade lite svårt att hitta upp på taket, eftersom Änglaborgen mer eller mindre är som en labyrint. Men upp kom vi och utsikten var det ju inget fel på. Efter detta fortsatte vi ner till en bar för att vänta på de andra så vi kunde fortsätta till nästa stop.
Som alltså var detta place, Colosseum, vilket nog är ganska amazing, att man har lyckats hålla en sådan här byggnad stående så länge. Kryllade av männsikor utanför, så här hade man velat köra på pappas förslag, kasta en väska och ropa bomb, för att få folkfria bilder, haha :D
Det fanns en sak till jag ville se i Rom och det var Fontana di Trevi. Fontana di Trevi ligger en bra bit från Colosseum, så när vi berätta för guiden att vi hade varit dit, tyckte hon att vi varit så duktiga som hade gått ända dit. Det sägs ju att man ska kasta ett mynt här i fontänen, så försäkras man att komma tillbaka till Rom någon gång under sitt liv.
Nöjda och glada lämnande vi Rom och åkte tillbaka till Amalfikusten, nu kan man kryssa av Rom på sin "must see lista" också. Tycker man om historia så kommer man att älska att åka till Rom.
En annan dag så bokade vi in oss på en båt till Capri.
Capri är indelat i två delar, Capri och Anacapri. Man kunde ta små bussar upp till båda ställena, men de bussarna var så fullproppade, så det kändes inte som ett säkert alternativ. Vi valde att åka taxi upp till Anacapri, för det är där som man kan åka in i Blue grotto eller Grotto Azzurra som det heter på italienska. Blue grotto är en grotta inne i berget, där vattnet är knallblått. Men eftersom öppningen är så liten, så måste vattnet vara alldeles stilla för att man ska kunna åka in i grottan. Tyvärr var fallet inte så, så vi kunde inte åka in där. Men själva vägen och utsikten till Anacapri var en upplevelse i sig.
Jag hade egentligen velat åka och se på stranden Marina Piccola som finns på Capri sidan, men tyvärr fanns det inte tid till det utan vi fick se den från havsidan sedan istället. Via Krupp hade jag också velat besöka, men tyvärr var det avstängt på grund av stenras.
Vi strosade runt lite i Anacapri och sedan åkte vi ner tillbaka till hamnen Marina Grande och åt ännu en italiensk pizza, så gott!
Detta är alltså Marina Grande på Capri. Här lägger alla båtar till, stora som små.
Det är alltså båtarna man ser här till vänster i bild som de använder när de kör in i blåa grottan. Man ligger ner när man åker in i grottan och sedan får man sätta sig upp.
I vår utflykt ingick en tur runt själva Capri med båt, så då fick vi bland annat se Blue grotto, Green grotto, White grotto, Marina Piccola och Punta Carena Lighthouse som ni ser på bilden ovan.
Från stranden Marina Piccola kan man se Faraglioni rocks och de är ganska speciella eftersom man kan köra rakt genom ena av dom, vilket vi också gjorde.
Efter det var det bara full fart tillbaka till land igen.
Vår sista dag på Amalfikusten så bestämde vi oss för att besöka själva Amalfi, som alltså är "huvudstad" på Amalfikusten. Vi hade helst velat köra båt dit eftersom att ta bussen var både tidskrävande och nervkittlande. Men det visade sig att vi hade missat den enda båten som gick dit den dagen, så det var bara att traska iväg till bussen. Amalfi ligger längre bort än Positano, så det tog ungefär dubbelt längre men vi hade en trevlig busschaufför som berätta mycket trevliga saker om allt på vägen dit. Staden Amalfi i sig var ingen hit, vi gick på lite souvenirshopping, satt och njöt av utsikten och värmen och bokade båten tillbaka till Sorrento.
Egentligen åkte vi mer eller mindre dit för att få se Positano från havssidan, vilket vi också fick. Positano är helt klart den vackraste staden på Amalfikusten.
Egentligen hela Amalfikusten från havsidan är en upplevelse.
Sista kvällen tog vi avsked av vyer som dessa, det fina hotellet, värmen, den goda maten och den trevliga personalen.
Jag är så glad att jag har fått se ännu ett fin plats i världen. Får ni chansen att åka till Amalfikusten så ta den. Positano, Sorrento och Capri är ställen som är värda ett besöka. Själv hade jag gärna besökt Pompeij också men det får bli en annan gång. Italien i sig besöker jag också gärna igen, Venedig och Toscana är ställen jag skulle kunna tänka mig. Tack Italien, Sorrento och Grand Hotel Riviera! :)
Avslutar med en bild av favoritvyn.
Kommentarer
Trackback
